Grupper - Kennel Boarhunters Great Danes

Go to content

Main menu:

Grupper

Showring
Kennel Boarhunters började att bli större och hundantalet ökade.För att kenneln skulle fungerar bättre behövde vi en delägare i kenneln. Först blev det Marina och Per-Inge Persson, som bodde granne med oss, några år senare blev det Anette Skytt och Håkan Einarsson och nu är det Anna Åberg som är delägare i Kennel Boarhunters.  
Vi delade upp våra hundar. På detta sätt kunde vi ha bättre koll valpkullar och fler valpar föddes. Detta medförde att vi kunde ställa upp med hundar i både avelsklasser och uppfödarklasser. Här nedan kommer ett axplock.
Den första gång vi vann avelsklassen och blev Best in Show på en S.K.K utställning var 1988 i Sofiero. Domare var Mrs. Carla Molinari från Portugal. Hon gjorde det verkligen spännande i finalen. Om jag inte minns fel så var det ett 20 tal uppfödargrupper av de olika raserna i ringen. Vi blev kallade till ringen som en av de första som skulle springa sina rundor. Detta av rent praktiska skäl. Stora hundar springer snabbare än små. När vi hade blivit bedömt fick vi stå på en plats i ringen där vi fick vänta på att alla andra grupper blev klara med sin bedömning. När detta hade skett började Carla Molnari att plocka ut en efter en ur utställningsringen. Hon gick runt de uppställda grupperna i ringen och pekade på gruppen, tackade för besöket och ut med gruppen. Vi stod i början av utställningsraden i ringen. Carla Molinari jobbade ganska långt ifrån oss, gick förbi oss någon gång och när det var 5 grupper kvar började vi väldig nerviga. När skulle det bli vår tur för ett tack och adjö? Det blev oliiidlig! Femman ut, fyran ut, trean ut och sedan var det bara vi och en annan grupp kvar. Kommer inte ens ihåg vilken ras det var, så mycket spänt var jag och alla i gruppen. Den andra gruppen stod ganska lång
ifrån ifrån oss. Domaren gick dit, kollade och kom till oss med raska steg. Fem meter innan hon var framme lyfte hon rosetten och meddelade att vi var Best in Show. Nu flög fem glada personer som skjutna av en kanon upp i himmeln. Vi hade vunnit vår första BIS i en officiell S.K.K utställning med våra blåa Grandisar! Våra hundar undrade nog vad vi höll på med när vi skuttade runt, jublade och visade vår glädje.
Detta var den första gången att en Grand Danois avelsrupp av det blåa färgslaget hade blivit BIS 1 i en av S.K.K arrangerad utställning. Det var riktigt kul och vi kunde upprepa denna framgång vid ett flertal tillfällen, både i avels- eller uppfödargrupper.Det var kul att vinn då och det blir ännu roligare nu, när man ser att ingen annan blå uppfödar- eller avelsgrupp har lyckats att bli BIS på S.K.K's utställningar fram till dagens datum. I 27 år har vi hållit ställningarna!
Avelsklassen i Malmö 1990 vanns av Grande Negros Claudia.
Fader var Willowruns Karat of Schlehhecke.
Denna grupp gick till BIS finalen och placerades av Gunilla Andersson på andra plats.
BIS 2. Bilden visar Mamma Claudia med sina avkommor Boarhunters Dynamite, Fiona, Damita  och Farrah.
Här är vår uppfödargrupp som visades i Sofiero 1991. Det var Marina Persson med Boarhunters Estella, Christina Schaub med Farrah, Anneli Josefsson med "Hebbe", Jolly Joker och jag med Ivanhoe.

Denna uppfödargrupp från 1992 visar Christina Schaub och Boarhunters Farah, Per-Inge Persson med Estella, Jeanette Nilsson med Hurricane och Marina Persson med Heloise.
Marina ochPer-Inge Persson var delägare i kenneln på den tiden.

Kan tyvärr inte minnas vad utställningsplatsen hette. Någon somvet?
1993 har vi en annan konstellation av vår uppfödargrupps hundar.
Marina Persson visar Boarhunters Estella, Anne Åkermark visar Lucky Lucy,
jag visar Ivanhoe, Christina Schaub visar Farrah.

Platsen kommer jag inte ihåg. Någon som vet?
Under 90 talet använde vi ofta hundar från D - E - F - I och H kullen i uppfödar- och avelsgrupperna.
Denna här visar Christina Schaub med Farrah, Olle Brinkstam med Dynamite, Marina Persson med Heloise och Jeanette Nilsson med Hurricane.
Detta är en avelsgrupp som vi anmälde till Världsutställningen i Stockholm 2005.
Det är WYSIWYG Luke Skywalker Of Longo som var fadern vars avkommor, Boarhunters Viktor, Vanja, Ville och Valle skulle visas,
MEN vi fick inte visa upp os. En Avelsgrupp på en hanhund måste innehålla minst två avkommor med olika mammor.
Ringsekreteraren ville dock att vi skulle gå in för att  bli bedömda utan kritik. Vår blåa grupp väckte stor uppmärksamhet och gjorde fin reklam för oss och det blåa färgslaget.
Vår Uppfödaregrupp i Visseltofta 2000 blev den bästa blåa grupp på utställningen.
I denna grupp visade Pär Franze'n Boarhunters Nadja, Ramona Ballentine visade Queen of the Night, Anna Majamäki visade Olivia och jag visade Nadja.

I Stora Segerstad, den 24.7.2010 blev Kennel Boarhunters den bästa blå Uppfödaregrupp.I den stora finalen vann vi Best in Show, BIS 1.
Det var Boarhunters Zip it Enzo, Vanja, Xeline och Yakita som rodde hem vinsten.
Samma dag blev Kennel Boarhunters även den bästa Avelsgruppen bestående av Vanjas avkommor. I finalen blev denna grupp BIS 1.
Det var Boarhunters Yakita, Xeline,Xyra och Vanja som fixade detta.
På SKK utställningen i Hässleholm 2012 fick vi ihop en bra avelsklass. Det var Anna Åberg med Xiggy, Kristina Almkvist med Aton, Pär Franze'n med Xyra och Maritza med Alma. Vi gick till finalen, men där blev vi slagen av några lurviga typer.
I Stora Segerstad 2013 blev Kennel Boarhunters bästa blå Uppfödaregrupp och i den stora finalen blev gruppen BIS 2 med följande grupp.
Tiina Piispala med Boarhunters Beyond Belief, Pär Franze'n med Xyra, Anna Åberg med Bring My Bubbles och Tina Austad med Yakita.

I Stora Segerstad 2014 blev vi BIS 1 med följande uppfödaregrupp:
Tiina Piispala med Boarhunters Beyond Belief, Kristina Almkvist med Aton, Annika Andersson med Borrow Your Bed och jag ställde ut Xyra.  
I Stora Segerstad 2016 ställde Kennel Boarhunters upp med följande uppfödaregrupp:
Kristina med Aton, jag ställde Xyra, Tiina med Beyond Belief, och Arne med Bring My Bybbles.
Vi blev Best in Show, BIS 1, även detta år. Det kommer inte att arrangeras fler Grand Danois utställningar i S. Segerstad. Synd, här har vi vunnit uppfödarklassen varje år. Nu är det slut.
Back to content | Back to main menu