På utställning i Kinnekulle 2015 - Kennel Boarhunters Great Danes

Go to content

Main menu:

På utställning i Kinnekulle 2015

Det är ett litet helvete att plötsligt vara utan en Grand Danois. Man blir inte bara av med sin älskade hund utan även med en viktig social bit när man har haft en Grand Danois under ca.40 år. 
Annika Olauson hade fått uppdrag att arrangera en färgutställning i det västra området och det blev Kinnekulle Camping. En jättefin utställningsplats.

Annika jobbade hårt. Hon ringde mig för att ”tigga” pengar för köp av uppfödarrosetter som skulle föräras de vinnande BIR/BIM hundarna. Det blev ett ja. Kennel Boarhunters sponsrade en BIR rosett till den bästa blå och ett evigt vandrande VP, som är en täljat Grand Danois figur. Jag fick reda på att tex. Beaugrande, Grande Negro, Kingsize, Lloyd Willner, Banderilla, Dane Garden, Carnicon och Le Grandz hade sponsrad rosetter.
 
Jag känner Inga-Lill och Annika sedan jättelänge och tanken föddes att kunna vara med i Kinnekulle. Efter att ha googlat på Kinnekulle Camping fattade jag beslutet att vara med och ställa hund.

Det var bara ett litet problem. Jag hade ingen Grand Danois! Vanja är borta. Plan B sattes i verket. Ett telefonsamtal med Pär Franze’n löste problemet. Jag fick låna Vanjas dotter Xyra, som nu nästan var 8 år gammal. Tre dagar kvar till veteranåldern. Jag fick låna Xyra gång tidigare när vi var uppe i Norberg. Det gick mycket bra för oss där. Vi är ett bra team, Xyra och jag. Både Pär och Kerstin kunde tyvärr inte följa med.

På fredag, den 5.6.2015 körde jag till Svedala och hämtade Xyra med tillbehör. Efter hemkomsten till oss, sammanstrålade vi med Birgitta Lövgren. Vi bytte bil, packade in sakerna och gav oss iväg mot Kinnekulle. Vi nådde målet vid 16 tiden och togs emot av ett glatt gäng GD ägare. Inga-Lill Andersson, Annika och Tobias Olausson, Håkan och Lotta med dottern Lizette och hennes kompis, Katrin Hurny och Patrik Nygren. Vi var ett trevligtgäng på 11 personer och 9 Grand Danoiser. Gittan och jag bodde i en stuga på 15 m2, endast 20 meter från stranden. Utställningsringen var belägen 20 m bakom stugorna. Mycket praktiskt.

Efter en snabb fika som vi blev inbjuden till, deltog vi i arbetet med att få allt på plats till lördagens utställning. Det var en hel del som saknades. Domaretält, GD -placeringshuvuden, SGDK’s BIM /HP rosetter och lite annat smått och gott. Bla. tändvätska till grillarna som låg, liksom alla stugor bara ett stenkast ifrån badplatsen för människor eller hundar. Vi satte upp Birgittas tält som domaretält. Allt skulle vara klart till lördag. Conny Hansen frånstyrelsen anlände och vi skulle grilla lite. Men, vi hade ingen tändvätska!
Lizette och jag försökta att genom användning av stigfinnarepraktik skapa glöd i grillarna. Efter många brända servietter, små grenar och ett djäkla blåsande, som gjorde att en viss yrsel infann sig, började det så småningom att glöda.

Då kom det plötsligt fram några personer med engångsgrillar, som ihop med den övriga glöden gjorde det möjlig att grilla våra korvar. Situationen liknade den ICA visade i sin Tv reklam nyligen.


Vi hade en trevlig kväll. Korvarna blev jättegoda och försvann på ett nix. Själv hade vi kört ifrån våra kaffefilter. Det var inget problem.
Vi fick kaffe ändå.
Efteråt blev det lite i ringträningen som jag höll i. Jag förklarade vad en hund och dess förare absolut måste kunna innan man kan förväntar några framgångar i ringen. En utställningshund är precis som en fullfjädrat elitidrottsman. Den måste träna och åter träna. Xyra fungerade först som modell och därefter gick jag genom de olika momenten som domaren tittar på med varje enskilt hund. Efter lite snack om allt möjligt checkade vi in för att kunna vara pigg på lördag.
På morgonen kom ordförande Peter Kihlgren med ett följe och även utställare började droppa in. Det var 30 hundar som var anmälda.
Birgitta Lövgren var den officielle kommissarien på utställningen och hon fungerade även som ringsekreterare.

Jag hade det stora nöjet att hälsar ringsekreterare Helena Johansson (Carina Nilssons syster som jag inte kände igen) och vår domare John John Johnsson, (som jag kände sedan Visseltofta,) hjärtlig välkommen till Kinnekulle och SGDK ’s utställning och förklarade utställningen som öppnat.


Birgitta Lövgren var den officielle kommissarien på utställningen och hon fungerade även som ringsekreterare.

Jag hade det stora nöjet att hälsar ringsekreterare Helena Johansson (Carina Nilssons syster som jag inte kände igen) och vår domare John John Johnsson, (som jag kände sedan Visseltofta,) hjärtlig välkommen till Kinnekulle och SGDK ’s utställning och förklarade utställningen som öppnat.
Vi hade tyvärr inte det fina vädret som vi hade underfredagen. Mörka moln och storm med uppehåll. Ett skiftande väder helt enkelt. Det var tur att vi kunde krypa in i något tält för att inte blir dränkta. Allt flöt på bra, så aven utställningen. Xyra och jag blev BIM med Hp och vann Kennel Lloyd Willners fina rosett.Tack för det Ingela. 
Boarhunters  ”Shaggy", Borrow My Bed, ägd av Annika blev BIR och vann vårt vandringspris, en täljat Grand Danois och vår kennelrosett  

Utställningsresultaten kommer kanske att redovisas på en annan plats i GD-Nytt 3.
Det var anmärkningsvärt att ingen av de stora ”drakarna” hade anmält sig till Kinnekulle utan de tävlade på SKK’s utställning i Norrköping istället. 

Back to content | Back to main menu